kan ju tolkas som att man kolappsar eller dylikt men så illa är det inte. Inte på det sättet i alla fall. Men jag håller just nu på att packa ihop mina saker och ting. Imorgon tänkte jag åka! Bilen kommer att slå något slags rekord i fyllnadsgrad, det ska gå. Cykeln är isärmonterad och 3 flyttkartonger är geometriskt inplacerade där bak. Resten tänker jag knö in i de luftfickor som ändå än så länge finns. Jaja, vi får se imorgon om det lyckas..
Det svåra är inte att packa bilen och flyttstäda, nej nej, det som känns lite tungt är ju att åka ifrån de jag lärt känna här i obygden. Ingen nämnd, ingen glömd. Men visst finns det en som tagit lite större plats i mitt lilla hjärta..
Så det är med vemod i hjärtat som jag långsamt rider iväg mot solnedgången....
snyft..
Inlägg
6 kommentarer:
Jamen käranån E4 är dubbelriktad så det går att komma tillbaka.
Vilket vi ser fram mot.
(XL hälsar och tackar för uddsällskap!)
Kanske kommer du att packa ihop när bilnycklarna glider ur ditt grepp och letar sig ner i en springa och hamnar underst i ditt tredimensionella pussel som tog åtskilliga timmar att lägga.
:-) :-) Tack Vägverket! I will return.
Gud! Vilken mardröm, nu tar jag nycklarna i snöre runt halsen. Gummisnodd kanske.
Välkommen till Estockholmo Micke!
Hoppas att det går bra att köra hela vägen "hem".
Hör av dig när du vill komma över och hälsa på bebisen!
Åh, vad kul för oss att du kommer hem! (Två år har redan gått!?) Hoppas vi ses snart. Vi har ingen bebis att hälsa på, som din vän Stephan har, men ett hus i nya kulörer att se på.
Välkommen hem!
Skicka en kommentar