isolerad

Det är en märklig och mäktig känsla att att vara isolerad.. ja alltså det är ju inte flera mil till närmsta granne men flera kilometer i alla fall. Och det finns bara en väg hit. När jag körde hit längs den låg snöstrimmor kvar och man såg att ingen kört här på ett tag.. En del stormfällda träd hade nyligen blivit bortplockade från vägen.. Djupt in i skogen ligger torpet.. det är nattsvart härute.. Det mobila bredbandet fungerar knappt.. TV-signalen orkar fram om det är medvind.. Det känns verkligen som om man är isolerad..

Men det är en bra känsla.. Rörspisen värmer huset i vindarna som viner fram härute.. Eldorado på radion.. inte så tokigt det här..

att söka lägenhet..

I Stockholm är det ju mest tragiskt att försöka få tag på lägenhet. Ja, alltså jag har ju min å det är ingen fara här. Nu har ju jag lite funderingar på att söka mig till den makelösa staden Linköping av för många av er okända skäl, för andra mer kända skäl. Vilket vi för nuet inte går in på här. Men! Det intressanta är svårighetsgraden att få tag på lägenhet. Den graden är väldigt låg visar det sig. Dom har ingen gemensam bostadsförmedling i Linköping så jag gjorde som man gör nuförtiden, jag skickade ett likalydande mail till ca 20 olika hyresvärdar i sagda stad. Detta gjorde jag i Söndags... idag är det onsdag och jag har redan fått tre olika erbjudanden! Ja, alltså att komma och titta på dom, men ändå.. Jag är lite häpen får jag säga.

aaaah äntligen fredag...

Va? Nähä? Men det känns verkligen som fredag.. kan det möjligen bero på att jag är ledig i sex dagar nu! Jo jag var så trött på att jobba så jag slog till på några semesterdagar och tryckte in dom över helgen. Visst har man det bra ändå..
Så imorgon så åker jag till mitt residence i östergötland och mår oförskämt bra! Lata mig i lugn och ro... läsa nån god bok... sörpla lite kaffe... ta vinter- eller möjligen höstpromenader, beroende på vädret då... kanske nåt besök av någon speciell...
Jaaaa det ska bli sååå sköönt...

Rollator på vift

För er som inte känner till det så kör jag buss i Stockholms innerstad. Det har jag gjort så länge så jag skäms. Nog om det. Idag såg jag något märkligt eller det var det kanske inte, vad som helst kan ju hända i stora staden. Jag kör min buss, linje 3 i sen rusningstrafik det har börjat lugna sig lite och tempot har gått ner. jag närmar mig en hållplats där ingen står men några ska gå av så jag stannar ju till ändå. På hållplatsen, parkerad i snön med en påse hängandes på sig står en ljusgrön rollator! Men var är ägaren? Jo, han står en bit bort och tittar i ett skyltfönster. Hoppsan verkar han säga och skuttar raskt fram till sin rollator. Tar sig ledigt fram i snödrivorna och modden och kliver på genom utgångsdörrarna där bak. I Stockholm är det just precis meningen att barnvagnar och rollatorer får gå på där bak. Dylika fordons förare har också förmånen att åka gratis. Tanken är att den gamle skröplige handikappade inte ska behöva stappla fram till föraren utan lugnt sätta sig ner.
Nu flög faan i mig! Jag sitter kvar och väntar ett tag innan jag högt utbrister;
- har du nåt färdbevis, eller?
Inget svar, ingen reaktion. Mannen är inte van vid att någon ifrågasätter hans rollatorbehov och därmed gratisåkning. Jag hojtar högt en gång till, nu vänd bakåt i bussen.
- har du nått färdbevis?
- Nej, det behöver man inte när man har rollator, svarar mannen i och för sig korrekt.
- Ja, du verkar ju ha behov av en rollator, jag såg hur du skuttade runt i snön utan din rollator, säger jag aningens illvilligt och roat.
- Jag har lite ont i knäet och jag brukar använda den som shoppingvagn och det är inte jag som bestämt reglerna, säger mannen.
Här var ju diskussionen slut, mannen hade ju helt rätt det visste jag redan från början. Jag kunde dock inte låta bli att oja mig högt över hur snåla människor är som hellre snor åt sig en begagnad rollator än betalar sin biljett till bussen.

Nu frågar sig etik- och moralrådet om bussföraren gjorde rätt i att högljutt förnedra mannen som i mina ögon likt den seende som låtsades vara blind och satte sig för att tigga, lurade sina medmänniskor för egen vinning.
Synpunkter någon?

Vinter i Stockholm

Alla lantisar i Norrland är nu avundsjuka, jo en del sötnosar i Östergötland är också avundsjuka. Vi har nu vinter i huvudstaden, ca en decimeter snö ligger på backen. Härligt vinterlandskap får man säga, ca 2 minusgrader nu och skid-OS på Tv som sagt.

Jag kan inte hitta mina vinterkängor dock. Har någon sett dom? Ska man behöva gå upp på vinden och leta.. tror bestämt att det står några flyttkartonger där sen senaste vintern som tillbringades i Härnösand. Den där märkliga lilla byn i södra Norrland. Där kunde man faktiskt trava ut och åka skidor utan större arrangemang. hmm borde ju funka här i stockholm också.. fast näää inte idag va..

fönstertvätt

Jodå det är helt sant. Nu har jag tvättat mina fönster, helt enligt proffsens recept. Ett par droppar diskmedel i en hink med varmt vatten. En svamp att applicera vattnet med på förnstret, en gummiskrapa i gott skick, en trasa att torka av stänk och gummiskrapan med. Det gick hur snabbt och enkelt som helst, förutom ett par skruvar som satt j-t hårt.

Kan någon förklara hur fönstren kan vara skitigare på insidan än på utsidan? Det sägs ju att inneluften är skitigare än uteluften (jag har ju studerat ventilationsteknik gubevars) men att det var sån skillnad!

På TVn sänds samtidigt skid-VM eller nåt.. märkligt rogivande med skidtävlingar på TV..

2 månader?

Hur i jösse namn gick det här till? Hur kan det ha gått 2 månader sen sista blogginlägget? Jag förstår ärligt talat inte det här med tiden. Hur är den funtad. Det var ju alldeles nyss jag bytte avgassystem. Tror bestämt att tiden har såna skov.. den gör liksom språng och hoppar fram några veckor när den känner för det. Mest för att göra oss förvirrade.. för jag gissar att jag inte har egen specialtid som bara gäller för mig.. eller.. ooooh twhillight zone... (hur fan stavas det)

okey då...

Lovar att skriva ett inlägg snart... imorgon kanske.. nu ska jag sova...
God natt!