
kan ju tolkas som att man kolappsar eller dylikt men så illa är det inte. Inte på det sättet i alla fall. Men jag håller just nu på att packa ihop mina saker och ting. Imorgon tänkte jag åka! Bilen kommer att slå något slags rekord i fyllnadsgrad, det ska gå. Cykeln är isärmonterad och 3 flyttkartonger är geometriskt inplacerade där bak. Resten tänker jag knö in i de luftfickor som ändå än så länge finns. Jaja, vi får se imorgon om det lyckas..
Det svåra är inte att packa bilen och flyttstäda, nej nej, det som känns lite tungt är ju att åka ifrån de jag lärt känna här i obygden. Ingen nämnd, ingen glömd. Men visst finns det en som tagit lite större plats i mitt lilla hjärta..
Så det är med vemod i hjärtat som jag långsamt rider iväg mot solnedgången....
snyft..




